Augusti 2013
Augusti 2013, ja vad ska man säga om den månaden? Kunde kanske inte börja så mycket sämre? Jo de ee klart att det kunde!
De fyra första dagarna i Augusti var det SM som gällde. Jag och Firre var inte på våran starkaste sida och litade inte på varandra som vi brukade.
I Warm upen, Lätt A, fick vi ett ner. Även i Kval 1 fick vi ett ner på Fredagen. Och på Lördagen flög jag av. Firre var jätte fin de första dagarna men jag vågade aldrig riktigt lita på honom.
På Lördagen hände något, och jag vet inte vad. Firre stod emot på banan och tittade jätte mycket på allt. Hoppade de tre första hindren bra, men klev mer eller mindre igenom den övre bommen på A-hindret i en kombination. När vi kom om stannade han och jag åkte av.
På Lördagen hände något, och jag vet inte vad. Firre stod emot på banan och tittade jätte mycket på allt. Hoppade de tre första hindren bra, men klev mer eller mindre igenom den övre bommen på A-hindret i en kombination. När vi kom om stannade han och jag åkte av.
Jag var helt knäckt där uppe. Att hoppa consulation var inte ens att prata om. Vi var så osamspelta och eftersom han stod emot så mycket kändes de bara att jag ville hem. Hampus kom upp på Fredagen och tävlades på Lördagen. I förklassen Lätt B var vi nolla men utanför placering och i Sveland cup klassen på Lätt B+5cm rev vi tyvärr ett i grundomgången.
Vi packade tidigt på Söndag morgon och åkte hem. Jag var mer knäckt än någonsin. Kände mig så jäkla dålig, värdelös och att jag borde börja om från lokal nivå igen och lära mig rida. Att det inte fungerade med Firre var det värsta av allt. Var så jäkla rädd att jag hade förstört honom.
Men hem och träna upp vårat förtroende igen. Vi bytte även sadel då han blev öm av den vi hade då den var för liten för mig.
Slutade även att rida Hampus efter SM. Fanns inget mer med honom att göra. Trots att han var till salu och tävlades blev han inte såld. Och jag ville fokusera mer på mina egna hästar.
Kattungarna hade växt till sig och mamman till dem började bara må sämre, så i slutet av augusti fick de flytta hemifrån. Vi behöll dock en av dem, en fluffig tjockis!
Jag gick nästan in i en deperition och klankade bara ner på mig själv. Pamora och jag funkade bara några ridpass i veckan och var just då bara så trött på allt vad hästar hette. Var även så trött på mig själv just då. Flög av Pamora flera gånger i veckan och ingenting fungerade. Men började sakta bygga mig uppåt.
Började skolan och min nya linje i mitten av augusti, nämligen restaurang. Gjorde även min första smörgåstårta som var tänkt att vara mitt projektarbete.
För att rensa tankarna imellan allt med hästar och skola fiskade jag och pojkvännen en del. Och hör och häpna, jag har fått upp fisk! Och vågat ta i de där fruktansvärt farliga maskarna. Finns ju typ bara anabola missbrukade maskar hos oss. De är JÄTTE stora! Och därmed ännu farligare att ta i om ni frågar mig, höhö!
Rensade även tankarna med att shoppa en del. Både i Borås och åkte ner till Ullared. Få min hjärna på andra saker helt enkelt.
Började fungera mellan mig och Firre allt mer igen efter att vi bytt sadel och åkte på den första tävligen sedan SM. Var i Trollhättan och säsongens första inomhus tävling. Hoppade en Lätt A+5cm bed. C som vi nollade och kom 2a, och en MSV B med vanlig bedömmning där vi rev ett i fas.1. Äntligen började vi hitta tillbaka!
Och avslutade månaden med att bli nockad av Pamora så jag fick hjärnskakning, wohooo... Under denna månade lyckades jag flyga av ett tiotal gånger, flyga igenom ett hinder, få en nerv i kläm längs ryggen och nacken, hjärnskakning och lite annat smått och gott... Jaa otursmånad? Lite åt det hållet om ni frågar mig.
Kommentarer
Trackback
