Någon mer än jag som suttit på flera olika starka hästar? Jag har suttit på en del. Den första riktigt starka hästen jag satt på var en av mina förra D-ponnyer, Gloria. 146,6cm hög, lång som ett tåg och stark som pansarvagn. Och att rida ut i skogen var som bäddat för att hon skulle sticka. Jag på 152cm och 56kg, 12år gammal på det... Kommer ihåg en gång när hon stack. Jag hade ett rakt pelham och låg ner över baken på henne och sågade allt vad jag hade... Tror ni hon brydde sig? Inte det minsta. Att släppa den ena tygeln och bara ta i den andra funkade inte heller och inte att ge och ta. Hon sprang i flera kilometer utan att stoppa. Och när det "äntligen" kom en vägbom på ca 110cm framför oss tänkte jag att äntligen får jag stopp, dock lär jag flyga all världens väg. Den hoppade hon så glatt och sprang vidare. Lyckades till slut få henne lite på tvären vid en gård och få henne att nästan springa in i väggen. Då först stannade hon och jag hoppade av och fick leda henne hem.

 

På banan var hon stark och pigg och försökte jag ta ner henne något i tempo sket hon i hindrena och drog med sig dem. Tills en dag, då jag lät henne springa och använde energin till att hon skulle hoppa. Då minsann hoppade hon gick till slut även att svänga.

 

Mim förra storhäst Nadja var även hon stark som en oxe. Samma sak där, när jag lät henne galoppera blev hon helt plötsligt mjuk i munnen. Och även samma med Pamora som även hon är stark som ett as.

 

Tränade för Tobbe med Nadja och något av de första han sa till mig var att försöka göra så lite som möjligt faktiskt. Jag skulle mer eller mindre strunta i att hon var stark och rida framåt. Och då lossade det mesta.

 

Jag har de flesta gångerna fokuserat mer på att hästen är stark än att rida framåt och ju mer man tar, ju starkare blir dem. När man rider framåt och fokuserar mer på det brukar det ofta släppa och de börjar mjukna allt eftersom.

 

Att varje gång hästen blir stark styra in i väggen/staketet eller göra en volt fungerar inte alltid i längden. Och att hänga sig i tyglarna brukar inte heller vara till någon fördel. Att istället fortsätta rida framåt kan däremot vara nyckeln till mycket. Nu säger jag inte att det hjälper på alla, men på många för det faktiskt det.

Film från en Tobbe träning med min pigga och starka Nadja, 21 år ung...